Dikt: Vintersagaöver frostig vindgenom fotsteg i snön gav ljuset av själavingar svar på alla frågor vi kanske ses någon dag i vinden där månen kan leda vägen fram ekot från den gångna sensommarens duggregn bubblade överallt som varit månen berättar, så,lyssna det finns inga ord kvar bara känslor som talar frusna tårar på kinden men ses kanske någon dag i vinden känner hur det blåser om du någonsin vänder tillbaks kommer du förstå att ditt svar finns där i vinden vi var änglar utan vingar som föll ner från himlen en vinterdag min egen ängel en själavinge mitt stjärnljus |
|
|
Kommentarer |
| - Kommentarer saknas |
|
Information |
|||||
|