Dikt: vägen och världenjag vandrar alldeles för saktaförsöker se framåt men vägen är disig kan inte se klart genom blå irisar jag vandrar för sakta upplever och inser det dom redan sett blicken framåt når bara deras ryggar i mina irisar kämpar blått med grått synen kan sippra in olust dom och jag passar inte ihop ser inte vad dom ser vet inte vad dom vet jag är mitt i bland dom men vandrar för sakta |
Kommentarer |
Identifierbart. Starkt. Skrivet av: Suz(T51) 2018-02-18 21:34 |
Bra, härlig o stark!
Gillar! Skrivet av: Celine(T) 2004-01-20 18:30 |
Information |
|||||
|