Dikt: ETT TYST KRIGETT TYST KRIGDu lämnade oss utan ett ord inget fanns kvar att säga Mamma och jag glömde aldrig den dagen Det gjorde så ont att jag försökte gömma det Så mycket man vill säga men orden liksom dog de också Fick aldrig säga farväl hur mycket jag brydde mig Du måste ha känt dig ensam desperat,sårad och rädd Hur kände du dig när detta tog upp hela ditt liv Tänkte du på oss din son och din fru Om jag kunde gå tillbaka och göra din smärta lättare torkat dina tårar när de föll som regn Mörket tog dig inget ljus i sikte Här är jag,känner din smärta gråter mig till sömns Förlåt mig pappa jag var bara femton år Tänk så lycklig jag var när du fanns till Bo Grapenskog |
Kommentarer |
- Kommentarer saknas |
Information |
|||||
|